Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Unga ansluter sig till gäng när samhället inte räcker till

Nyhet: 2017-02-20

Med brist på pengar, utbildning och jobb vänder sig många unga till gäng.
– Det ger dem ett sammanhang som tidigare nekats dem i det omgivande samhället, säger Tracey Reynolds, professor i sociologi vid University of Greenwich.
Vid en föreläsning på temat Migration, transkulturella möten och mental hälsa belyste hon ett exempel från London som är högaktuellt även i Sverige idag.

Många ”svarta bostadsområden” i London präglas av hög arbetslöshet, fattigdom och kriminalitet. Unga människor som bor i dessa områden är mer än andra benägna att involveras i riskbeteende – till exempel ansluta sig till gäng.
– Det finns en oro för att dessa ungdomar marginaliserar sig själva. Många har aldrig ens varit inne i centrala London, säger Tracey Reynolds.

Genom sina intervjuer med ett stort antal ungdomar har hon fått berättat för sig att många vill skaffa sig en utbildning och ett jobb och ta sig ur bubblan som de lever i. Men det är inte alltid så enkelt och många stannar generation efter generation.

– En kille berättade att han fick två erbjudanden om studier, det ena på ett universitet nära hemmet med många andra studenter från liknande bakgrund, och ett annat längre bort med mycket högre status. Men på deras besöksdag var han den enda svarta personen. Han sa att det var för vitt och att han inte skulle klara av att gå där i fyra år. Han valde det andra universitetet där det fanns människor från alla nationaliteter och många vänner som hjälpte varandra, berättar Tracey Reynolds.

På arbetsmarknaden förlitar sig många mer på den egna gruppen än på samhället. Gängmedlemskapen fyller en social men också ekonomisk funktion, att tjäna pengar handlar ofta om att kunna hjälpa sina familjer ekonomiskt.
– En annan kille berättade att människor är desperata, de behöver pengar fort och det saknas säkerhet på gatorna vilket lätt gör att folk blir nerslagna eller knivhuggna.

Ungdomarna håller sig inom sina egna ”postnummerområden” och fruktar ofta för sina liv om de går utanför gränserna.

Kvinnorna har något lättare att ta sig vidare, är mer benägna att studera och skapa bredare nätverk. En ung tjej i Reynolds studie menade att resurser inte satsas på dem, när det ska skäras ner på något är det direkt aktiviteter för ungdomar som ryker. Istället hamnar de på gatan och där kan vad som helst hända. Hon menade att vi behöver få bort ungdomarna från gatan, ge dem fokus och mening, att det är otroligt många som saknar detta i sina liv.

– Hur ska vi göra – vi vill hjälpa ungdomarna men vi satsar samtidigt inga resurser på dem. Jag har inte de svaren, säger Tracey Reynolds. 

Fotnot: med ”svarta” åsyftas personer med bakgrund i Karibien t ex Jamaica, Honduras och Barbados.

 

Fakta Tracey Reynolds
Tracey Reynolds har genomfört flera studier bland familjer och ungdomar med rötterna i Karibien. Just nu är hon involverad i ett projekt om familjeförhållanden och identitet.
 

 

AV:
031-7864565

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2017-03-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?