Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mamma hursomhelst

Mamma – ett begrepp som idag bågnar av nya innebörder med teknikens och samhällets förändringar. Verklighet och ideal korsas i motstridiga budskap. I Sverige drabbas tio till femton procent av nyblivna mödrar av depression; den medicinska verkligheten står i kontrast till de glättiga magasinens och bloggarnas bilder av den lyckliga mamman. Men både forskningen och populärkulturen visar vilken inverkan moderskap har på kvinnors liv. Normbildningen är stark och påverkar kvinnors självförståelse. Det kan innebära att modersideal internaliseras och bidar till upplevelsen av att vara ensam med problem som i själva verket många delar. Idealbilden av den lyckliga modern kan leda till skuldkänslor som bidrar till ökad risk för psykisk ohälsa och påverkar anknytningen till barnet.

Projektet Mamma hursomhelst är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som samlar forskare från disciplinerna litteraturvetenskap, medicin, genusvetenskap och vårdvetenskap. Syftet med projektet är att analysera samtidsberättelser om moderskap för att synliggöra föreställningar om och upplevelser av moderskap och därmed ge en fördjupad förståelse för detta komplexa fenomen och begrepp.

Projektet rymmer tre delprojekt: Sårbarhet och psykisk ohälsa, Kropp och amning respektive Modersmyter och tabun. Inom ramen för Sårbarhet och psykisk ohälsa utför och studerar Cecilia Pettersson intervjuer med kvinnor som lider av förlossningsdepression. Syftet är att dels utröna vilka föreställningar om moderskap som framträder i kvinnornas berättelser, dels att undersöka om biblioterapi, dvs läsning i syfte att påverka den psykiska hälsan, kan vara en metod för att stärka de deprimerade kvinnornas psykiska hälsa. En grupp kvinnor förses med litteraturförslag samt instruktioner för läsning under en tremånadersperiod. Denna grupp har också tillgång till ett diskussionsforum på internet där de kan diskutera läsningen med de andra i gruppen. Resultaten från denna grupp jämförs med en kontrollgrupp som inte genomgår motsvarande intervention.

Kvinnornas berättelser kommer också att användas i delprojektet Modersmyter och tabun där de tillsammans med autopatografier om förlossningsdepression ingår i en större undersökning av de tabun som finns kring förlossningsdepression och moderskap i dag.

Kontaktperson: Cecilia Pettersson


 

Sidansvarig: Katarina Wignell|Sidan uppdaterades: 2017-04-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?